017.

Som att det här att kaffe är helt sjukt underbart skulle vara någonting nytt? Absolut inte. Men det är det. helt sjukt, och idag känns det äntligen för första gången på flera år faktiskt att nyår är påväg med ett helt nytt. och jag ska fixafixafixa och jag, du, vi, alla ska ha det bra. För så har jag bestämt. små steg.

Fick en vettig fråga igår som fick mig lite på fötter, personen frågade (iofs på engelska men vi tar det på sv.) - vilket "verktyg" som är bäst att ha här i livet. Rakt upp och ner insåg jag att det är evig optimism. Utan den skulle iallafall jag ha gett upp för länge sedan. Den sviker mig aldrig. Kanske varit mer än lagom negativ iår i många lägen men i grunden har jag alltid kännt att jag kommer lösa detta. det finns inget tvivel om det.


--
She appears composed, so she is. I suppose. Who can really tell?
(...)
Here it is, the revenge to the tune - " youre no good, youre no good, youre no good"
cant you tell that its well understood?

016.

Nej, Detta var nog aldrig mitt hem och det är nog därför jag aldrig haft några problem med att fara omkring. då menar jag inte lägenheten, lägenheten var mitt hem. här med mamma&pappa&pönteri&bror men utanför är ett slags evigt vacuum, man kvävs. eller något hårt som står som en vägg för mig och den "det" där ute "världen" eller "bubblan".

det är som lägenheten är en punkt i ett mörker som inte finns. jag var aldrig en del (och ja vi kan gärna försöka leka skyll-dig-själv-leken "men det är ditt fel, du ville aldrig vara en del" - och ja, det är sant. men det fanns en tid då jag ville men inte visste hur). men jag mår bra här, ett tag. Ingen var någonsin min eller mitt, här. bara. detta var och kommer aldrig bli min plats.

Jag menar inte något ont mot dem som stannade kvar, jag förstår ju att man vill vara där ens vänner är. då säger jag samma sak. jag vill hellre vara där mitt Hjärta är. vem vill stanna på en plats som aldrig fått en att få ro? mina åsikter om detta behöver inte reflektera dig eller ditt. För detta var aldrig mitt hem. & så, vart är mitt hem? ingenstans just nu. (fast en del utav det sitter förmodligen i Sollefteå och är bakis för tillfället) ska det vara något fel med det? är på ständig jakt. ganska skönt. vet aldrig vart man hamnar tillslut, har liksom "alla dörrar öppna". om man vill säga så.

015.

Iloveyouloveyouloveyouloveyouloveyouloveyouloveyou
L-o-v-e-you

I remember
We were walking up to strawberry swing
I can't wait 'til the morning
Wouldn't wanna change a thing

People moving all the time
Inside a perfectly straight line
Don't you wanna just curve away
When it's such
When it's such a perfect day
It's such a perfect day
ahh...

Now the sky could be blue
I don't mind
Without you it's a waste of time

Now the sky could be blue
I don't mind

Without you it's a waste of time

014.

Köpte lite lösögonfransar och rosett med små nitar på. nu har jag slängt ögat på ett fint halsband också. åh. att göra sin fin är ett så oskyldigt men dyrt nöje.

--
I would go out tonight - But I haven't got a stitch to wear, This man said "It's gruesome that someone so handsome should care"

013.

Det är lite fånigt ändå att när allt flyter, bara flyter så finns det inget vettigt att skriva. vad har man att säga? Känner inte för att sitta här och räkna upp kläder/skor/saker jag vill ha eller köpa, orkar inte lägga upp en bild med uppenbara förklaringar som "detta hade jag på mig idag" eller janivet. liknande.

egentligen flyter väll inte allt och egentligen är väll allt bara en enda lång bergodalbana utan ett minsta lilla hägrande slut. men jag trycker på med snöstorm i ögat och vinden som förstör min frisyr. jag ser att allt ordnar sig hurän allt mitt tidigare aldrig gjort just det, vadän min erfarenhet pekar på för jag tänker sparka på den fördömda pekpinnen och låta den flyga iväg någonstnas långt bort där saker bara är bra, varmt. kanske tahiti. tills dess går jag i motvind och håller min optimism välbehållen bakom varma kläder. vissa kroppsdelar kommer dock nog få frysa ett tag till. man kan bara inte skydda allt, tex näsan (hemskt är vad det är, att frysa om näsan) - från kylan, eller låsa in sig och hoppas på att det går över av sig självt. jag känner ångesten (oh, angsten!) trycka på över bröstet och andas är svårt, tänk att ligga framför tv och bara kipa efter luft?

nu slutar jag vara kryptisk och går rakt på sak: TV 'n är en fantastisk uppfinning. loves it! mrrkrr.

----

en såndär tjej & Johannalinen:*

012.

Snart är det vahettere duvet såndär Julafton. det är första gången på flera år som jag faktiskt vet att jag inte kommer inhandla julklappar. jag KAN bara inte. har helt enkelt inte ens lite råd. och bortom det faktum så har julklappar börjat kännas inte så lite överflödiga. Jag är nöjd med mat. hemskt mycket mat. kanske glögg och baileys. det är lite tradition. sen är det klart och klappat. kanske firar jag nyår i Norrland iår. så ska någon bestämt ge mig julklapp så får det gärna bli i form av pengar (lagom personligt och trevligt, inte sant?) till tågbiljetten dit. Annars tar jag mig friheten och avsäger alla rätten att ge mig några klappar. ni slipper gott folk. ät god mat istället, tillsammans :*

----
just keeps coming and coming and coming and coming,
would you, would you, would you rush out for me now?

011.

010.

imorgonimorgonimorgonimorgon - det är inget mer speciellt med imorgon förutom att jag fyller år, ska inte göra något speciellt, ska inte träffa någon speciell. man jag har bestämt mig för att jag ska må helt fruktansvärt bra. och äta massor med smörgåstårta innan jag måste börja dissa maten ett tag igen.



--
and I realized
That you were an island and I passed you by
And you were an island to discover